Britt-Marie, Hufvudstadsbladet 22.11.1969:

Ung poporganist siktar på studenten medverkar i Hair

Jukka Gustavsson är arton år. Född i Helsingfors. Många tycker han är ett geni, åtminstone då det gäller att spela orgel. Sedan i somras är han organist i popbandet WigWam. Och så medverkar han i musicalen Hår. Han skriver dessutom studenten i vår.

Hur "hittade" du och WigWam varandra? - Jag vet inte hur vi hittade varandra. Jag blev ombedd att komma med, efter det Roosters hade splittrats. Ronnie, Mats och Nicke har egentligen grundat WigWam och jag kom med senaste sommar i mitten av juli.

Trivs ni med varandra? - Förhållandet mellan oss är nästan fullständigt. Vi har verkligt bra kontakt.

Har du någon idol? - Ja. Steve Winwood. När vi är på keikkor och ibland märker att mänskorna bara kommer för att dansa, utan urskiljning på musik, blir vi bittra och då är det skönt att ha någon idol att se upp till, någon att tro på så att säga.

Har du något annat arbete än det här? - Jag går i skola. På åttan. Musiken är viktigare för mig, men jag klarar mig rätt bra i skolan och kommer säkert att klara studenten.

Varför spelar ni alltid så hårt? Det märks framförallt när Jim sjunger. - Jag är också litet förargad över det. Det är en ful vana. När WigWam började spela var det bara Ronnie, Mats och Nicke och de spelade hårt. Sedan började Jim sjunga med dem och de spelade fortfarande hårt. Då jag slöt mig till dem på sommaren, ändrade de inte på volymen, trots att mitt instrument kanske hade fordrat det. Det kanske blir mera feeling så här, men sången hörs ju inte så bra. Massan har sina idoler och de vill ha hård musik. Men nu ska vi ha en jazzkonsert i min skola och då kommer vi att spela utan förstärkare. Dessutom är det bra att visa åhörarna att man kan spela på det här sättet också. En ny stil så att säga.

Vad tycker du om att vara med i musicalen Hair? är det enbart PR för dig eller tycker du det är kul överhuvudtaget?

- PR? Nej, jag vet inte ens vad PR egentligen är för nåt. Jag tycker det är kul att vara med. Skulle vilja se den, alltså vara publik, men det går ju inte tyvärr. Men det är en fin erfarenhet.

Sällskapar du stadigvarande? - Om du menar ett djupare förhållande, nej. Jag anser att jag inte är mogen för det ännu.

Har du varit utomlands med WigWam? - Nej. När jag spelade i Roosters hade vi en keikka i Stockholm. WigWam har varit utomlands, men det var innan jag kom med. Jag spelar inte heller med på singleskivan som såldes till USA.

Är det svårt att få lokaler för övning? - Definitivt. Nu övar vi här i det här lilla diskoteket, men jag vet inte hur länge. Senaste sommar övade vi hemma hos Mats och på hans föräldrars sommarvilla utanför Vasa. Nästan som semester samtidigt.

Brukar ni göra långa spelkontrakt? - Det lönar sig inte. Det är bättre att göra korta, på några månader eller så. Man kan bättre kontrollera situtationen på det sättet.

Visst är publiken viktig

Det sägs ibland att ni inte riktigt bryr er om er publik när ni är på keikkor. Stämmer det? - Det stämmer delvis. Ibland. Det beror på publiken. Om de bara kommer för att dansa och inte alls bryr sig om vår musik, så bryr vi oss inte om dem heller. Man kan inte splittra sig så mycket. En del orkestrar flirtar hela tiden med sin publik medan de spelar. Det tycker jag är banalt. Men det är klart att vi bryr oss om en publik. Skulle vi inte alls bry oss om publiken, kunde vi ju sitta hemma och spela för oss själva. Ibland är det litet besvärligt på keikkorna, jag menar med småflickorna, du vet. Man är ganska hjälplös. Man vill inte vara direkt oartig mot dem men inte heller vara med på noterna.

Har du studerat musik? - Jag studerar vid musikinstitutet. Spelar piano.

Vem eller vilka komponerar själv i WigWam? - Jim Pembroke och jag. Vi kommer snart ut med en LP där alla låtarna är våra egna.

Har du sjungit länge? - Jag sjöng i Roosters och jag sjunger ibland i WigWam.

Vad tror du att du är då du är 40 år? - Det vill jag helst inte tänka på.

Hur känns det att bli kallad för Finlands bästa pop-band? - ? ? Bästa? Sådant finns inte!